Info

Lördag Imorse var jag inte sugen på spring. Vet inte riktigt varför. På något vis var det som att jag vaknade med marathon-baksmälla, ja två veckor försenad. Svårt att förklara exakt hur det kändes men tanken på att pressa mig själv kändes liksom avlägsen. Men ändå vet jag ju: väl ute är det skönt. Eller åtminstone efteråt. Så jag gav mig, om än motvilligt, av på det planerade tempopasset. Värmde upp och sen nollställning av klockan. Sprang ut till Elfvik. Oftast kör jag mina tempopass in till stan och ute på Djurgården för där är det lite mindre kuperat. Men nu skiter jag i det. Backarna känns sköna och det gör inget om jag inte håller tempot på samma vis. Och just den extroverta känslan att springa här ute, den älskar jag just nu. Första blocket var på 10 km och tempot var lite långsammare än vanligt. Kanske kunde jag pressat mig lite mer, vet inte, men benen kändes lite sega och backarna stal lite fart.Men trots detta så var känslan ganska god. En minuts vila som jag lika gärna kunde skitit i men jag kan gilla att stretcha ut lite. Sen iväg igen! Och på sista femman var det som att kroppen vaknade till och tempot ökade. Vädret var helt osannolikt bra för löpning. Förbi en kille som ropade ”Det ser bra ut!” och det var ju trevligt att höra när man vaknat med marathon-baksmälla. Lite gladare i hågen när jag kom hem. Totalt 17 km. Det blev kaffe och juice i solen.

Lördag Och sen in till stan. Vilket västväder!

LördagLördag Vi var på Nero med våra små damer.

LördagLördag Tänk att såna här vita toasts med ost och skinka kan vara så gott.

Lördag Efter ett par små ärenden susade vi hemåt i bilen. Och när vi åkte där på Valhallavägen så spelade Olle en låt för mig, som han sa att han trodde jag skulle gilla. Och herregud. Om jag gjorde! Jag fick sånt otroligt sug efter mer spring när jag hörde den och informerade Olle om att jag bara måste ut en gång till. Tyvärr skulle Olle springa först men när han kom hem stod jag redo ombytt i dörren. På med snabbpjucken igen.

LördagLördag Det var alltså den här i öronen. Hur kan jag ha missat det här gänget, Wolfmother? Bara namnet. Och ahh, det var som andra ben, en annan kropp, jämfört med imorse! Jag blev nästan helt tokig av lycka när jag återigen for fram längs Kyrkviken. Efter 1km uppvärmning kutade jag 3 km-2 km-1 km med en minuts joggvila mellan blocken. Det var sån underbar luft, sån underbar himmel. Och jag insåg att jag kanske borde försöka springa mina fartpass på eftermiddagarna ibland.

LördagLördag Totalt 8 km. Hade jag inte haft en familj väntades på mig så kanske jag hade sprungit ända till Norrköping eller nå´t. Var helt galet uppåt när jag kom hem. Skön känsla att springa bort marabaksmällan. Förutom detta, fyra andra bra grejer:

1. Umas nya dräkt.

Lördag Hon ska på kalas som superhjältepirat nästa helg. Väldigt tuff. Fast där under masken var det allt en glad en.

Lördag

2. Mina nya små lampor till ryggsäcken.

Lördag Jag testade dem i tvättstugan. Känns som de kommer göra nytta på morgonpassen.

Lördag 3. Vår middag.

Lördag 4. Att jag håller på att göra chokladglass i glassmaskinen.

Slut för idag, tack för idag.

Kommentarer

8 kommentarer

Post a comment
  1. oktober 12, 2013

    Underbart att du bara kör på med löpningen fast du inte alltid är sugen…
    Impad av din disciplin!!

    Underbara kids!! ❤
    Superhjältepirat- såklart!!
    Vi hade en dinosaurie-kyckling-pappa här för ett tag sen…!

    Kram J

  2. Emma #
    oktober 13, 2013

    Hej Tove, hur är det med ditt knä? Är känningarna helt borta? Jag har sedan en vecka tillbaka ett knä som bråkar med mig och jag börjar bli desperat. Fick ställa in Hässelbyloppet idag 😦 Tänkte kolla med dig vad stället som du gick till innan Berlin heter? Det verkar ligga i mina hoods så om du kan rekommendera det får det bli ett besök. Tack snälla du! /Emma

    • oktober 13, 2013

      Mailade dig Niklas nummer!

  3. oktober 14, 2013

    Vad inspirerande att läsa om din träning! Det där med att inte känna sig ett dugg sugen händer ju rätt ofta, faktiskt, men sedan kan det bara vända under passet.

    Spännande att du ska springa till Norrköping.. När blir det? 😉

    • oktober 14, 2013

      Hej Marcus! Ah vad kul att du gillar träningen! Verkligen sant det där med att det kan vända. Mina bästa pass börjar ofta med en kass känsla för att sedan tjong, vända! Inte alltid såklart. Ibland är det 100% kasst.
      Haha, får se när jag dyker upp i Norrköping – när man minst anar!

  4. Cecilia #
    oktober 16, 2013

    Vad roligt! Precis den låten är min bästa springlåt! Måste vara ngt med takten i den som får fart på benen på bästa vis..

    • oktober 16, 2013

      Ja men åh så bra den är!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS