Info

Tisdag Även idag har kroppen fått vila mer än vanligt. Bara ett pass för att springa och hämta på dagis. Ner i omklädningsrummet som jag inte sett på fem veckor. Där var allt precis som vanligt. För att inviga höstsäsongen så hade jag med mig en ny handduk som jag hängde upp i mitt skåp.

Tisdag Just när jag steg ut på Torsgatan så började det regna.

Tisdag Det blev vanliga rutten hemåt, inga konstigheter.

Tisdag Svettig in på dagis för att hämta Uma och sen promenixade vi hemåt, jag och den här lilla människan.

Tisdag Totalt 10 km. I övrigt så träffade jag Pekka idag. Roligt att få prata en massa om träningen som varit. Och också prata framåt, ja i alla fall en liten bit innan vi ses igen. Jag har känt i kroppen att mina tunga mängdveckor slitit en del och det visade även dagens tester. Inga breaking news utan enligt plan, men det känns ändå skönt att lätta upp en aning de kommande veckorna. Eller nja, skönt känns det inte egentligen. Jag får ofta tvinga mig att ta det lite lugnt men när Pekka säger till mig på skärpen så lyssnar jag. Jo, en fin grej dök upp på himlen idag. Ni kanske såg den, dubbelregnbågen?

Tisdag Nästan för fin för förorten. Ajöss.

Kommentarer

4 kommentarer

Post a comment
  1. Linda L #
    augusti 13, 2013

    Såg regnet men missade regnbågen, attans. Förresten, har du känt av plantar faciitisen nåt under dessa veckor med större mängd löpning?

    • augusti 13, 2013

      Nej inget alls! Otroligt skönt.

  2. MagnusN #
    augusti 14, 2013

    Ah, så du är mänsklig trots allt, jag började tvivla på det efter du radar upp 20-milaveckor till synes oberörd. Bra att du har nån som har koll på dig, du vill inte upptäcka sånt på egen hand, tro mig. Som du säger är det en svår avvägning på vad man egentligen vill och vad som gör en snabbare. Många är rädda för att träna för lite, kanske skulle det vara tvärtom? Och kom ihåg, första och bästa tecknet på att tränar för mycket är sämre prestation. Under kortare tid, helt ok, men långsiktigt, då ska man ta sig en funderare.

    • augusti 14, 2013

      Haha, jag lovar, jag är mänsklig! Men jag är glad över att ha någon att prata med och få bra råd av, som Pekka. Det är lätt att köra på i blindo annars.
      Sen tycker jag dock att kroppen klarat alla mil förvånansvärt bra och jag har ännu inte märkt någon ”försämring” på passen. Min bästa väckarklocka brukar snarare vara mentalt, den ringer ofta innan kroppen. För man vänjer sig ju också vid så många mil så det svåra är ofta att trappa ner – och saken är att jag trivs med att springa mycket. Jag gillar de som många kallar för junk miles… och jag tror i grund och botten det krävs för att bli en bra långdistanslöpare. Även om det såklart är olika för oss alla. Finns inget recept… tänk om det vore så enkelt… Hoppas du mår fint, verkar så på bloggen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS