Info

Vaknade till en fin morgon. Sån där fin morgon som jag hört ryktas att gottemajastockholmarna haft hela helgen? Och det passade ju bra för det var dags för långpass. Åt frukost i lugn och ro. För en gångs skull inte fattiga riddare. Jaha, sen lagom till att det var dags att ge sig av så hade såklart solen dragit sig undan och ersatts av moln. Jaja.

Söndag I slutet av sommaren hittade jag en bra rutt för mina långpass här på Gotland. Innan dess så låg jag och matade kilometer efter kilometer på landsvägen. Men den här rutten går först längs havet, sen en bit landsväg och sen längs havet igen, därefter genom ett torrt Don Quijote-landskap med väderkvarnar och på slutet lite mer asfalt. Och så samma väg tillbaka igen. Så detta var planen idag. Vindstilla längs havet. Efter några kilometer sprang jag förbi mina föräldrar som var ute på promenad. Min pappa sprang med mig en bit innan jag vek av på en mindre stig. Hav, hav och så upp på landsvägen en bit. Av mot Augstens och vidare ner mot havet igen. Fascinerad över att havsstigen är så fri från snö, gissar att solen och blåsten gjort sitt. När jag däremot tog vägen upp genom skogen var det isigt och svårsprunget ett par kilometer. Sen genom det torra, öde landskapet och ut vid Skoga. Vidare fram till Sundre och här var visst kameran full av svett, ursäkta.

Söndag Förbi bondgårdar och Körsbärsgården som var stängt men som alltid får mig att tänka på Bröderna Lejonhjärta. Vidare på finaste vägarna.

Söndag Sprang förbi Hoburgsfyren och därefter vände jag tillbaka. Och nu började det blåsa. Jag har egentligen inga som helst problem med att springa samma väg tillbaka, allt ser ju ändå annorlunda ut och blir tvärtom från andra hållet. Men blåsten hade jag gärna varit utan. Sen sprang jag lite vilse genom skogen och fick således springa genom sand i någon kilometer. Ahh, jobbigt! Och sen vid 30 km ökade vinden från havet och det började snöa i ansiktet på mig och det var rätt motigt där ett tag. Såhär såg jag ut just då:

Söndag Min jacka lät precis som ett segel på havet när det blåser som värst, sådär frasande, viftande. Kämpade vidare. Upp på landsvägen igen och sista halvmilen.

Söndag Precis när jag stannade klockan så började solen leta sig fram. Den verkar ha bestämt sig för att sätta mig på prov här på Gotland.

Söndag Totalt 40 km i 4:36 min/km. Det var jag nöjd med då jag kutat på alla tänkbara underlag och genom olika klimatzoner. Dusch och lunch och sen! Sen hade syrran bakat denna fantastiska cheesecake. Kolla. Med små marsipankycklingar på och allt. Nästan så man börjar lipa så fin är den ju.

Söndag Efter tårtan kom solen fram ordentligt och det blev påskkonsert i trädgården.

Söndag Några riktigt starka trumsolon bjöds det på. Något som annars inte fått så mycket uppmärksamhet här på bloggen är slitet på vårt hus och tomt. Min pappa håller på nonstop med huset, alltifrån att ligga med en värmepistol i handen vid någon dörren, i en otroligt oergonomisk ställning, till att sitta uppflugen på taket. Och Olle och Nils kör motorsåg och släpar grenar mest hela tiden. Här fångade jag Nils på bild medan jag satt med en kaffekopp i handen i solen.

Söndag Olle anser att det vore superbra marathonträning för mig att släpa grenar och jox. Det kan vara så. Jag ska bara fundera på det lite till. I övrigt så sa Ruben en bra grej häromdagen när han blev riktigt arg på mig: ”Jag hatar dig! Jag kommer inte heja på dig när du springer Stockholm Marathon. Jag kommer heja på någon annan!” Det ni. Jag blev riktigt rädd. Nu är vi dock sams igen och han har lovat att han kommer heja bara på mig. Nej ni, nu ska jag massera vaderna, det förtjänar de efter 40 km.

Söndag Ajöss.

Kommentarer

10 kommentarer

Post a comment
  1. Elina #
    mars 31, 2013

    Haha, skrattar åt Rubens kommentar! Han vet vad han ska säga för att det ska svida som mest… 😉

    • april 2, 2013

      Jag vet, det var verkligen det värsta han kunde komma på!

  2. Karin #
    mars 31, 2013

    Hm. Vet inte om jag håller med Olle i frågan att dra ris är bra maraträning. Drog ris idag och trampade lätt snett… Kunde ju blivit fn stukning på fossingen och det är ju inte bra för maraträningen ju.
    Och de barnen vet ju var de ska säga för att det ska svida.

    • april 2, 2013

      Jag håller med dig, Karin. Det kan hända alldeles för mycket i skogen. Tacka vare vet jag chinupsstång och gymboll, där är man på säker mark.

  3. marie svensson #
    mars 31, 2013

    Det var bra sprunget! Förstår inte hur du kan springa så fort så länge.Appropå fattiga riddare så åt jag o maken det till frukost i morse.
    Har inte ätit det sen sonen gick på dagis!O det var längesedan.Du inspirerar till mycket, mat o spring.Tack för trevlig blogg!

    • april 2, 2013

      Fattiga riddare är bästa uppladningen! Och så kan man ju variera det man har ovanpå: socker och kanel eller bär eller sirap. Eller alltihop!

  4. mars 31, 2013

    Trädgårdsarbete är så bra fys. Bra sprunget;)

    • april 2, 2013

      Tack, trevligt att höra!

  5. MarieV #
    april 4, 2013

    Aha…du springer alltså på ”uppevägen” och ”finavägen” som de alltid hetat i min familj 😉

    • april 4, 2013

      Haha, det ska jag komma ihåg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS