Info

 Var hos kompisar som köpt sånt mysigt hus i Älvsjö. Massa vinklar och vrår och så en fin trädgård med äpplen, päron och körsbär. Vi åt dock inte frukt utan massa goda kakor och väldans trevligt var det. Och så var det ju just så fint ute. Kände att jag var tvungen att passa på att ta en liten sväng till men Älvsjö-Lidingö kändes lite väl långt som mitt andra pass för dagen. Bytte om i bilen och funderade på vad som kunde bli en lämplig sväng.

 Aningen svårt att hoppa av mitt på E4:an tyvärr. Så jag klev av vid Norrtull och vinkade hej då till gänget i bilen.

 Bestämde mig för att ta mig över till Hagaparken och springa en sväng längs Brunnsviken till att börja med.

 Titta vad fint, bröllopspar och allt! Det var så idylliskt att jag hoppades att det var riktigt många turister i krokarna så att de fick se Stockholm från sin bästa sida. Här sprang jag runt i ungefär 6 km och sen satte jag kurs mot Lidingö. Gamla vanliga vägen som jag tar från jobbet; Vallhallavägen och sen svänga av vid Sophiahemmet och ta bakvägen fram till Ropsten, Lidingöbron och sen raka spåret hem.

 Totalt 13 km i 4:45-fart. Många säger till mig att jag kunde ta bort en del distans för att ha mer kraft till kvalitetspassen. Så är det kanske och saken är att jag tar bort distans då jag känner mig trött. MEN. Som ni ser är det ett stort men. Jag springer inte bara för att pressa mina tider, verkligen inte, absolut inte. Jag springer för att jag gillar det. Och den här distansen utan krav, kilometrarna som just bara är kilometrar, det är något fint som jag är rädd om. Det är det som är löpning för mig. Just nu i alla fall. Tävlingar, de är jag med i så länge det känns kul.

 Hörrni, kolla in det här brödet på bilden nedanför. Jag fick det av Anna när vi skulle åka. Det är väldigt tjusigt att presenter när man är bortbjuden och just bröd är det bara två personer i världen som brukar ge mig. Min mamma och Anna. Det är fint att ge bort bröd. Om jag inte sprang så mycket så kanske jag också kunde göra det. Jag smakade det i alla fall så fort jag kom hem från löpturen. Fikon och nötter i – så jäklans gott! Merci!

Kommentarer

4 kommentarer

Post a comment
  1. MagnusN #
    oktober 6, 2012

    ”Många säger till mig att jag kunde ta bort en del distans för att ha mer kraft till kvalitetspassen”. De har fel, så länge det är marathon du tränar för.

  2. oktober 7, 2012

    Åh gud vilket fint bröd. Måste börja baka mera. och springer man bara en del, kan man ju äta massa bröd också 🙂 Så himla bra!

    • oktober 8, 2012

      Det var världsagott. Nu är det slut. Det gick fort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Basic HTML is allowed. Your email address will not be published.

Subscribe to this comment feed via RSS