Imorgon bitti är det jag som åker till Cannes på reklamfestival. Yeay! Väskan är packad: hälften löpning, andra hälften civilt. Ja nu är det ju inte löpning som är utmärkande för att vara i Cannes. Man kollar på en massa massa reklam och man träffar en massa massa människor. Men jag tänker att jag springer medan de andra sover på morgonen, ja ungefär som vanligt. Dessutom så bor vi i ett hus en rejäl bit utanför Cannes…så kanske att jag springer hem ibland? Eller springer och handlar bröd på morgonen? Ja, nu har jag ju ingen aning om hur det ser ut där vi bor men allt är packat för löpning på fransk mark. Och baguetterna kan jag stoppa ner i ryggsäcken.

Jag försökte smuggla ner havregryn och lingonsylt i Olles väska (min var ju full pga alla löpgrejer) men han tog mig på bar gärning. ”Men herregud, vad är detta, varför ska du ha gröt med dig till Cannes?” Ja det kan ju tyckas märkligt men jag blir så hungrig av att springa mycket och jag kan få snudd på panik bara av tanken på att gå hungrig. Så nu har jag säkrat upp på den fronten (har smugglat ner det i Olles väska). I övrigt så hoppas jag att wi-fi:n funkar i huset så jag kan hålla er uppdaterade på grötintaget och löpningen.

Häromdagen var jag och träffade en tränare. Först gick vi igenom hur jag tränar, vilken typ av löpning, antal mil i veckan, mina mål, mitt första Maraton i juni osv. Jag trodde givetvis att jag skulle få en massa beröm för allt mitt slit, men han antecknade med rak min. Sen fick jag göra ett konditionstest, jag fick cykla i olika hastigheter och med olika motstånd och sen fick jag kuta på löpbandet. Efter det bytte jag om och tränaren satte sig för att räkna fram mina värden. Det var mycket spännande det hela. Sen fick jag då reda på min syreupptagning samt mitt testvärde. Testvärdet ger ett värde på kapaciteten i förhållande till kroppsvikten vilket tydligen säger mer än bara det maximala syreupptaget. När tränaren granskat alla siffror på ett vetenskapligt vis kom så domen: ”Jag förslår att du kör dina vanliga pass men utökar din träning med ytterligare tre pass där du kör ca en mil i mycket kuperad terräng och håller jämn fart genom hela loppet”. Jag: ”Men då blir det sju, åtta pass i veckan?” Han: ”Precis, men du kan ju vara ledig en dag och köra förmiddagspass och eftermiddagspass på helgen”. Jaha, så var det med den saken.

Imorgon har jag bestämt mig för att vara helt frisk. Det bara måste vara så för då tänker jag springa in till stan på morgonen för att därefter sitta i Guldäggsjury hela dagen. För att övertyga kroppen om att den ska vara frisk när jag går upp kl 06.00 så målar jag naglarna gröna. Grönt är friskhetens färg. Bra, då var det bestämt.

Näst bäst efter en bra löptur är duschen efteråt. Just därför tycker jag att alla löpare imorgon kl 10.00 ska vara på Åhléns City i Stockholm. Då släpps nämligen Kungliga Operans Opera Soap som Olle, jag och våra duktiga kollegor på DDB har arbetat med. Det är en serie duschtvålar i begränsad upplaga och på tvålarna finns texten till tre arior att provsjunga i duschen. Och med hjälp av biljetten som ingår i priset (199 kr) kan du sedan jämföra din prestation med Operans sångare. Tvålarna är framtagna tillsammans med svenska hudvårdstillverkaren CCS och dofterna är inspirerade av de olika operorna. Redan imorgon kl 12 och 14 kan du höra proffsen sjunga på Åhléns City. Läs mer och lyssna på operasoap.se

Jävla förkylning! Känner mig helt rastlös och nästan lite deppig när jag inte får springa. Jag inser att det är snudd på sjukt att känna så när jag tittar ut genom fönstret. Men konstigt är det egentligen inte för (och här har jag snott lite text från Illustrerad Vetenskap): Tyska forskare har visat att en lång löprunda frisätter potenta morfinliknande ämnen i hjärnan. Det verkar som om motionen gör att nervcellerna avger en kaskad av kroppens eget narkotikum, endorfin, och ju mer som frisätts, desto större blir lyckokänslan. Det visar också på en tänkbar mekanism bakom motionens lindrande effekt vid till exempel depression och kronisk smärta. Lyfter man upp detta i ett större perspektiv, pekar upptäckten på att endorfinerna kan ha spelat en avgörande roll i människans evolution.

Kort sagt: det verkar vara bättre att knarka endorfin än t ex amfetamin.

Idag hade jag planerat att springa ett långpass på ca 30 km. Hade värsta stadsrutten upplagd och såg framför mig att jag lite likt Nike75Crew som fanns förut, skulle springa i staden som att det vore en enda stor härlig lekplats. Men nej. Vad blev det istället? Jo, en c-vitaminbrustablett. Känner mig täppt och aningen känning i halsen, och det avgjorde saken. Man inser dock att det är lurigt det här med träning vs förkylning. Känner man av halsen ska man inte springa, det verkar vara fakta. Då kan det sluta mycket tråkigt, t ex med hjärtmuskelinflammation. Men sen är det lite gråzon och man får gå efter sin egna känsla. Hur som helst, vi ses snart på gatorna igen.

Idag var det en historisk dag. Olle var nämligen och köpte nya löparskor, och fick då motvilligt pensionera sina gamla. Det var tydligen inte vilka gamla skor som helst , utan ett par silvriga Nike Shoxx av årsmodell 2000. Oerhört märkvärdiga på sin tid enligt honom själv, och de har trampat runt på exempelvis G-klubben, Ljunggrens  och andra ställen där man var förr i tiden. De har också sprungit lite varstans, trots att de egentligen inte ens är löparskor. RIP Nike Shoxx 2000.